BA. skrev:First Day skrev:Det här är ett ämne som är viktigt att ta upp. De flesta går omkring och tror att det är en "de facto lag" som lärs ut i våra skolor, framför allt i I-länderna. Jag tror att med den ökade kunskapn som kommer, sker stora förändringar i vår uppfattning.
"Jag tror att den darwinistiska myten en dag kommer att rankas som det största bedrägeriet i vetenskapens historia."
Søren Løvtrup, 'Darwinism: The Refutation of a Myth' (New York: Croom Helm, 1987), s. 422.
---------------------------------
"Sannolikheten för att livet bara uppstod är ungefär lika trolig som om en tyfon drar genom ett skrotupplag och konstruerar en Boeing 747"
Chandra Wickramasinghe - "Threats on Life of Controversial Astronomer" New Scientist, 21 Jan 1982
---------------------------------
Kreasjonistsitater er ikke vanskelige å finne. Dette sitatet viser at Chandra ikke har forstått evolusjonsteorien i det hele tatt.
//Man måste särskilja på enkla organismer och kompliserade kroppar.
Denne jumbojeten er et vanlig kreasjonistargument, som er basert på feilaktige sannsynlighetsberegninger, feilaktige utgangspunkt og feilaktige mål.
S: Hela resonemanget att ta liknelsen vis en jumbojet är en dålig liknelse.
First Day skrev:"Om en C14-datering stödjer våra teorier, sätter vi den i huvudtexten. Om den inte helt motsäger dem, sätter vi dem i en fotnot. Och om den är helt 'ur tiden', slänger vi den bara."
Ingrid U. Olsson, ed. - 'Radiocarbon Variations and Absolute Chronology' (Wiley, 1970)
---------------------------------
Dette er kreasjonistmetoder, ikke vitenskapelige.
//Nej, varför inleds ingen forskning på det okända livet vid vår sida. Visserligen finns det förespråkare för detta
Bla för forskning angående parallella universum.
Hva har det med juksemetoder innen pseudoforskning å gjøre?
Hva er dette ukjente livet? For at det skal kunne bli forsket på, så må det konkretiseres, så man vet hva man skal se etter.
S: alldeles riktigt
First Day skrev:"Den extrema sällsyntheten av övergångsformer i det fossila materialet kvarstår som paleontologins fackhemlighet. Utvecklingsträden som pryder våra skolböcker har enbart information vid grenarnas toppar och knutpunkter; resten är slutledningar, dock rimliga, och inte bevis från fossil."
Stephen Jay gould, 'Evolution's Erratic Pace', Natural History, vol. 86 (Maj 1977), s. 14
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Dette virker ikke som et korrekt sitat i riktig kontekst fra Gould. Sannsynligvis har kreasjonister vært her og jukset med sitater igjen.
Stephen Jay Gould er biolog og vet at alt er overgangsformer. Vi er også overgangsformer til noe som kommer etter oss, for evolusjonen er ikke ferdig.
//kan du utveckla – hur tror du själv människokroppen kommer att gestalta sig i framtiden.
Hva har det med sitatfusk og Stephen Jay Gould å gjøre? Hva som preger utviklingen av mennesker framover kan være mange ting. Hva gutter ser etter hos jenter, hva jenter ser etter hos gutter, alderen for førstegangsfødende, og mye annet. Vi ser vel f.eks. ting som tyder på at barn blir kjønnsmodne senere nå og i industrialiserte samfunn enn i andre samfunn. Det kan være genetisk betinget, og en del av evolusjonen.
S: tack
First Day skrev:"Huvudproblemet med att återskapa människans ursprung är bristen på fossila bevis: allt som finns skulle kunna visas upp på ett middagsbord."
New Scientist 20 Maj 1982 s. 491
---------------------------------
Det er lenge siden, og det var ikke så mange i homo sapiens første tid. Vi har funnet mange mennesker, og mange fossiler som bekrefter de rådende teoriene, men vi vil gjerne finne flere, og finne ut enda mer om vår adskillelse fra andre primater.
//kan du ge mig linkar som beskriver funna fossil ”middagsbordet”
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... midus.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... ensis.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... canus.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... picus.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... oisei.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... ustus.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... bilis.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... ensis.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... aster.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... ectus.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... ensis.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... ensis.html
http://www.geocities.com/palaeoanthropo ... piens.html
S: har ej hunnit gå igenom dessa ännu
First Day skrev:Evolutionen
Ordning ur kaos?
Evolutionisterna hävdar att allt liv på jorden har uppkommit genom slumpens försorg. En serie av lyckliga omständigheter har gjort att allt levande, från tidernas begynnelse fram till idag, har kunnat existera. Hur förhåller det sig egentligen med den saken? Är det slumpen som egentligen är vår Skapare?
Nei, dette er feil. Det er ikke tilfeldigheter, men kjemi. Hvis du har en gruppe atomer samlet, så vil det dannes kjemiske stoffer. Først ioner, deretter molekyler. Av og til vil dannelsen av molekyler forandre miljøet, slik at det ligger tilrette for å danne andre molekyler som ikke hadde grunnlag tidligere. Gjennom milliarder av år, så er det sannsynlig at det vil komme til å dannes molekyler som kan omdanne energi og reprodusere seg selv, livet er dannet.
//kan du då förklara varför vi endast ser en viss del av vår omgivning och universet trots att vi vet att det finns mycket mer.
Hva har dette med feilaktige påstander om tilfeldigheter å gjøre? Vi ser nok det vi har hatt behov for å se, og så bruker vi ikke ressurser på å danne unyttige egenskaper.
S: O-nej människan är nyfiken i sin natur. Vi bygger inte mer och mer avancerade teleskop om behovet är tillfredsställt. Detsamma gäller paraboler m.m.
First Day skrev:Sannsynligheten for at fem terninger skal lande med bare seksere er 1 til 7776.
Hvis du har fått 2 seksere på første kast, så er sannsynligheten redusert til 1/216.
Hvis du så får en sekser, er det 1/36. Vi kan så tenke os at du ikke får noen seksere, men at du deretter får en. Hvis du så får en igjen, så har du klart dette matematiske kunsstykket å få en sannsynlighet på 1/1776 til en nødvendighet på 5 kast.
Det jeg viser her er at sannsynlighetsregning på dette premisset er fullstendig på jordet.
Hvis jeg ikke forhåndsbestemmer hva jeg vil ha, men slik evolusjonen arbeider, lar hva som kommer måtte komme, så ender vi opp med 100% sannsynlighet for at det blir noe.
//hur förklarar evolutionen då alla avsteg i kroppslig utveckling samt oförutsedda faktorer och den emotionella betydelsen för att känna av omgivningen.
Hva har dette med feilaktige sannsynlighetsberegninger å gjøre?
Mutasjoner kan gjøre at man finner seg andre metoder for å gjøre ting på. I noen tilfeller vil det føre til at man dermed er enerådende på sitt felt, og har store muligheter til å formere sine gener. Dersom en flokk splittes, f.eks av vann, så kan f.eks. begrenset tilgang til mat føre til at de småvokste, som behøver lite mat får fortrinn framfor de som trenger mer mat. Dette kan føre til at man ofte finner små varianter dyr/mennesker på øyer, f.eks. homo floresiensis.
S: bland annat
First Day skrev:Heldigvis har vitenskapen gått fremover siden 1953.
Nettopp problemet med manglende ozonlag gjør at man nå mener at livet oppsto på havdypene. Der vil kilometer med saltvann beskytte mot atmosfærisk stråling som f.eks. UV-stråler.
Man mener nå at det første liv ikke var avhengig av sollys, men kunne oppta energi fra varme svovelkilder på havbunnen.
//ett antagande är inget bevis
Mener du man skal bevise hvordan livet oppsto? Bevis det gjerne med kreasjonistmodellen.
S: det finns ingen i dagsläget som kan bevisa detta vare sig me devolutions teorin eller något annat.
First Day skrev:Det liv vi kjenner til i dag er basert på DNA/RNA. Det betyr ikke at alt liv er basert på det samme. Vi vet ikke hvor mange ganger livet har oppstått på jorden, men sannsynligvis har det oppstått mange ganger, og kun en gang har det hatt forutsetninger til å spre seg utover den trygge havbunnen.
//om det inte uppstått med ingredienser som dna vad har det då varit för utvecklingsbar/evolutions utveckling där man i förväg kan spåra livets skeden främst med tanke på kommande genetiska sjukdomar.
Som sagt, det liv vi kjenner til er basert på DNA. Vi vet ikke om det er dannet noe annet liv, men det regnes som sannsynlig, men vi kan ikke gjette oss til hvordan dette eventuelle livet er dannet.
S: ja
First Day skrev://är havssköldpaddan färdigutvecklad. Varför har inget hänt. Detsamma gäller för maneter etc. Om du menar att de flesta arter rest sig från havet och utvecklat ett sätt att kunna verka på land. Förklara då tex. Ursprunget från björnar, giraffer etc. Varför har det inte uppstått nya dinos liknande former.
Nei, hverken havskilpadden eller andre dyr er ferdiutviklet. Havskilpadden har en veldig lang generasjonstid, dvs. at det tar 30 -50 år mellom hver generasjon. Dermed vil utviklingen skje tregere enn hos f.eks. HIV-viruset, som har en generasjonstid på 10 sekunder. Det fører også til at havskilpaddene er mer sårbare for klimaendringer, siden de ikke har så mange generasjoner å tilpasse seg raske endringer på.
Etter den store utryddelsen for 65 millioner år siden forsvant alle de store dinosaurene. Noen små pattedyr, insekter, krypdyr osv. overlevde. Blant de overlevende krypdyrene finner vi krokodiller, skilpadder, og det som er blitt til fugler. Så lenge havskilpaddene, manetene og krokodillene fungerer bra i sitt miljø, så dør de heller ikke ut, og utviklingen fører bare til flere arter. Pattedyrene var den gruppen som kom best ut etter utryddelsen, og vi har nå pattedyr som kan minne om de store dinosaurene. Langhalser som giraffer, nesehorn, elefanter, flodhester osv er alle store dyr som kan minne om de store dinosaurene.
S: c:a 59 miljoner år var det mellan dinos utgång och mänskligheten. (hittills kända fynd)
First Day skrev://komenterar ej detta då det finns väldigt många andra faktorer som påverkar utvecklingen.
Det er mange faktorer som påvirker utviklingen, men du erkjenner iallefall at det er en utvikling.
S: självklart evolutionen existerar. Det som är oklart är respektive ras födelse.
First Day skrev://när det gäller komplicerade kroppar så håller jag mig till ordet ”anpassning” med en viss modifikation.
Mutation i dessa kroppar måste ske över en väldigt lång tidsperiod för att inte skada kroppen.
Däremot när det gäller enkla organismer eller virus så vill jag använda ordet mutation.
Som sagt, det meste av mutasjoner gir negative konsekvenser og fører ikke til noe, men det er de positive konsekvensene som lever videre og som fører til utvikling. Tilpasning er et greit ord, men det kan gi feilaktige assosiasjoner til en målstyrt tilpasning. Det handler om tilfeldige endringer i arvestoffet uansett, og at de som er best for dagens situasjon er de som overlever.
S: instämmer
First Day skrev:// jag skall fråga mina butterflys vad dom tyckte om fasen i puppan.
Gjør det.
S:
First Day skrev:Det finns dock något som kallas mikroevolution eller variation. Detta innebär helt enkelt att en population av en viss djurart kan utveckla vissa olikheter och egenskaper som skiljer sig från en annan population av samma djurart. Detta har emellertid ingenting att göra med den evolution som evolutionisterna talar om, makroevolution, som innebär att en art från ett visst släkte eller familj har utvecklats till en art av något annat släkte eller familj. En hund kan som bekant se ut på många olika sätt, men oavsett utseendet så är den fortfarande en hund. Man har aldrig kunnat avla fram en katt eller något annat djur utifrån en population hundar.
Nei, hvorfor skulle hunder evolvere til katter? Vi har dokumentert andre former for artsdannelse, som f.eks. to sommerfugler av forskjellig art som har dannet en tredje. I Londons undergrunnssystem har det oppstått en ny art av mygg fra culex pipiens(fuglemygg). Det har også blitt foretatt positive krysninger og dannet nye arter av blomster.
//har själv haft hårt framavlade jakthundar och varje hund har haft någon form av störning.
Hunder avles for å fremdyrke spesielle egenskaper ved å lede evolusjonen i den retning man ønsker. Det kan føre til at uønskede virkninger følger med, siden man ikke har vært klar over alle genetiske virkninger.
S: ja, eller så finns det en gräns när avlingen sker under för kort tid.
First Day skrev:Mikroevolution eller variation kan alltså ge upphov till nya arter och underarter, men där upphör utvecklingen. Det är nämligen så att - tvärtemot vad evolutionisterna förutsätter - för varje ny art eller underart som utvecklats har det genetiska materialet blivit mindre, vilket innebär mindre variationer för framtida generationer. Det finns ett bra praktiskt exempel på detta inom växtriket: Sockerbetan innehöll för drygt hundra år sedan ca 6% socker. Genom selektivt urval förädlades sockerbetan så att den till slut innehöll 17% socker. Där stannade utvecklingen upp, trots att man fortsatte att genetiskt försöka höja sockerhalten. Orsaken till att sockerhalten stagnerade var att de gener som var inblandade i betans sockerproduktion genom det selektiva urvalet hade tunnats ut så att variationerna hade upphört och någon ytterligare ökning av sockerhalten inte längre var möjlig.
Jeg er ikke sikker på om jeg forstår deg her. Hva mener du med at genetisk materiele blir mindre? Det blir jo stadig flere gener, noe som skulle tilsi at det genetiske materialet øker. Gammelt genetisk materiale blir værende, og derfor kan vi finne vårt slektskap bakover til vi finner felles stamfar med f.eks. delfiner.
//naturen väljer det enklaste sättet i slutändan minskar de genetiska förutsättningarna. Det finns en gräns.
Kan du nevne eksempler på at artsdannelse fører til redusert genetisk informasjon? Kanskje jeg da lettere skjønner hva du mener.
First Day skrev:En art som på något sätt specialiserat sig eller anpassat sig till en viss miljö har alltså sämre förutsättningar att utvecklas vidare på grund av att det genetiska underlaget har blivit mindre. Denna process borde alltså öka risken för en djurart att dö ut, och inte minska den. Detta kan knappast vara det som evolutionisterna menar med biologisk utveckling. Ordet 'urval' innebär ju att någon eller några enstaka väljs ut ur en större mängd, vilket då också måste innebära att den genetiska mångfalden reduceras och inte ökar.
Neida. En art som har spesialisert seg veldig har dårligere forutsetninger dersom det skulle skje endringer i miljøet. F.eks. finnes det blomster med så lange og trange pollenrør at det kun er ett insekt som kan nå ned. Disse er da selvfølgelig sårbare hvis dette insektet skulle dø ut. Det har ikke å gjøre med genetisk materiale, men praktiske årsaker. Disse som lever i en slik symbiose vil også måtte utvikle seg videre i takt med hverandre. Altså er det ikke noen ende på utviklingsstigen deres, men dersom blomstene skulle få lengre pollenrør, så må det også finnes insekter med lange nok snabler til å hente ut pollenet, ellers så dør planten.
//det är riktigt men om det visar sig att en närliggande släkting till plantan börjar konkurrera kan det hända att
symbiosen upphör och ursprungsplantan kommer därför att dö ut. Mao genom specialiseringen kommer sårbarheten.
Ja, den som er best egnet er den som har best sannsynlighet for å føre sine gener videre. Dersom en plante begynner å utkonkurrere sitt "søskenbarn", så kan "søskenbarnet" svare med å utvikle konkurrerende avkom, men uansett vil den opprinnelige "fredelige" planten dø ut.
First Day skrev:De bäst anpassades överlevnad (the survival of the **)
Kärnpunkten i darwinismen är påståendet "De bäst anpassades överlevnad", eller med Darwins egna ord "Natural Selection, or the survival of the **". Låt oss därför syna denna fras litet närmare:
Eftersom denna mekanism (naturligt urval) är ett sådant centralt begrepp bland evolutionister skulle man kunna förvänta sig att finna detaljerade studier och observationer från naturvetenskapen. Tyvärr får man leta förgäves för att finna någonting som kan bekräfta denna process. Naturligt urval kan nämligen inte studeras på någon experimentell nivå. Varför? Jo, naturligt urval innebär att de växter och djur som är bäst anpassade till deras miljö också är de mest framgångsrika. Hur mäter man då anpassningen? Detta kan, enligt darwinisterna, mätas genom individens förmåga att överleva. Men hur mäter man överlevnad? Jo, genom att räkna antalet avkommor - ju fler avkommor desto större överlevnadsförmåga. Anpassning innebär alltså den bästa fortplantningsförmågan. Men begreppet överlevnad mättes ju även den med samma term - den bästa fortplantningsförmågan. Alltså så kan man skriva om frasen "De bäst anpassades överlevnad" till "De organismer som har den bästa fortplantningsförmågan fortplantar sig bäst". Nu inser man problemet med Darwins teorier. Denna fras säger faktiskt ingenting och är ett praktexempel på en så kallad tautologi (en självsägande nonsensfras, en självklarhet som alltid är sann. Ex: Antingen kommer Pelle eller också kommer han inte). Tautologier är något som naturligtvis inte får förekomma inom vetenskapen.
Svada.
Den som er best tilpasset omgivelsene har størst potensiale for overlevelse og forplantning.
Selvfølgelig kan du gå rundt deg selv og begynne med sirkelargumentasjon, men det er ikke nødvendig når det gjelder naturlig utvalg.
Tipasning til omgivelsene er et resultat av tidligere generasjoners naturlige utvalg, og en forutsetning for kommende generasjoner.
//djungelns lag = störst, bäst och vackrast befruktar honorna. Inom djuren är det den som vinner de flesta dueller därmed inte sagt att den bär på de bästa generna. Det kan lika gärna vara en hanne med svåra genetiska sjukdomar som kanske kommer att förkorta livet för kommande generationer. Mänskligheten har ju gjort på lika sätt under den större delen av vårt leverne på planeten. Det är först under dom sista 5000 åren som vi mer och mer börjar uppskatta intellektet och ett tilltalande utseende. I framtiden kan vi även välja en partner som har bevisligen bra gener.
Dersom et dyr bærer på dårlige sykdommer, så vil de bli syke og dø ut uten forplanting, kort tid etter forplanting, og gjøre det vanskelig for etterkommerne, og kanskje føre til at avkommet ikke vokser opp og forplanter seg videre, Dersom sykdommen kommer senere, har den ingen betydning for forplanting og videreføring av gener.
Hvordan våre forfedre valgte parringspartner vet vi ikke. Det kan ha vært basert på hvem som hadde med seg mat hjem fra jakten eller på hvem som var sterkest i flokken. Det kan også ha vært basert på hvem som viser evne til å ta ansvar for andres vel, og det kan ha vært basert på en kombinasjon av flere slike egenskaper.
S: ja
First Day skrev:Den blinde urmakaren
Richard Dawkins är zoolog vid Oxford University och är en av evolutionsteorins största förespråkare i modern tid. I boken 'Den blinde urmakaren' går Dawkins igenom evolutionens principer och är fullständigt övertygad om att livet är en produkt av slumpen och att det inte finns ett behov av att involvera en skapare i denna process. Som ett slags bevis för sina teorier har han skapat ett datorprogram som han påstår bevisar att livet mycket väl kan utvecklas från en primitiv till en komplex livsform. Denna datorsimulering bygger emellertid på en rad felaktigheter. Dawkins gör, liksom Darwin, gällande att varje mutation, oavsett hur liten den är, har ett överlevnadsvärde. Även de mest komplexa organismer kan byggas upp genom att sådana fördelaktiga mutationer sparas genom eonerna. Men de antaganden som Dawkins datorsimuleringar baseras på har allvarligt underminerats av bl a forskare som Walter ReMine och Lee Spetner genom att de påpekat följande fakta:
Evolutionen har inget minne. Den sparar inte mutationer som kan tänkas komma till användning senare eftersom den inte i förväg kan veta om mutationen i det långa loppet är fördelaktig eller inte.
Jo, det har den. Når f.eks. et dyr har lysfølsomme soner, så vil disse lysfølsomme sonene vær i genenes hukommelse videre, og de vil kunne utvikle seg til øyne. Enten i den formen vi har, eller i den formen som er vanlig blant insektene, falsettøyne.
//förändringar i arvsmassan kan få förödande konsekvenser för kommande generationer men också i en del fall en positiv förändring. Forskning på bla s.k inavel bland människor bekräfta r detta. Nej evolutionen har ej något minne eller förmåga att kunna förutse framtid.
Det du skriver her innebærer ingen argument imot at evolusjonen/genene har en hukommelse. Jeg viste eksempel på hvordan arvemassen ved endring vil fortsette og være en del av arvemassen videre.
At den ikke forutser fremtiden er jeg enig i. Evolusjon er alltid basert på de forhold som er til enhver tid. Ved kaldere klima vil dyr med tykkere pels få fordel og føre flere gener videre enn dyr med tynnere pels. Når klimaet blir varmere, så vil dyr med tynnere pels ha fortrinn, og føre flere gener videre.
S: instämmer
First Day skrev:Även om en fördelaktig mutation överlever måste samtliga organismer som inte bär denna mutation elimineras (dö) för att mutationen ska kunna etableras i en population. På engelska kallas detta för 'the cost of substitution' (ung. 'priset för ersättandet'). Mängden av de ersättningar som kan förekomma under en viss, given tid blir därför begränsade. Denna princip har kommit att kallas för 'Haldanes dilemma', efter J.B.S. Haldane som var en ledande evolutionist. Han ville att evolutionen skulle fungera, men han kunde inte komma förbi detta dilemma.
Hvorfor må denne mutasjonen dø?
First Day skrev:Haldanes dilemma
Haldane's dilemma kan åskådliggöras genom att titta på ett, för evolutionisterna, generöst exempel: Tänk dig att våra antagna förfäder hade en generationstid på 20 år. På 10 miljoner år (detta är 2 - 3 gånger den tidsrymd sedan människan skall ha skilt sig från apan) har det således levat 500 000 generationer. Tänk dig nu en population på 100 000 individer som sakta utvecklar sig till människor. För att göra detta exempel så enkelt som möjligt, antar vi dessutom att denna utveckling går med en maximal hastighet. Detta innebär att det för varje generation uppstår en hane och en hona med en så fördelaktig mutation att samtliga de återstående 99 998 individerna omedelbart dör och populationen återställs till 100 000 individer på en generation utifrån detta överlevande par. Föreställ dig även att denna evolutionistiska process pågår oavbrutet, generation efter generation, under 10 miljoner år. Hur många fördelaktiga mutationer skulle då ersättas i en sådan population? Jo, en per generation, d v s 500.000 nukleotider. Det motsvarar 0,014% av arvsmassan (en obetydlig bråkdel av de 3 - 4% som påstås skilja oss människor från chimpanserna).
Hvorfor har du en generasjon på 20 år? Våre besteforeldre hadde en generasjonstid lavere enn det. I flere samfunn er kvinnene kjønnsmodne i en alder av 9-12 år. Kanskje dette er en mer riktig tid mellom generasjonene?
Mennesket og sjimpansene skilte lag for omlag 12 millioner år siden.
Dermed er regnestykket helt annerledes. Det er plutselig dobbelt så mange generasjoner å utvikle seg på. Det startet hellr ikke med en populasjon på 100 000, det var bare noen få, fo rman forholdt seg neppe mer globalt enn idag. Vi finner som regel dem vi forplanter oss med i nærmiljøet. La oss heller starte med en populasjon på 1000.
Regn så over dette regnestykket ditt igjen, og se hva du da kommer til.
I tillegg kan jeg jo nevne at underveis har det skjedd kraftige befolkningsreduksjoner, som har ført til voldsomme evolusjonære hopp. Da har de som hadde mer moderne gener med større motstandskraft bedre betingelser og større sjans for overlevelse enn de uten disse genene. Slike befolkningsredusksjoner, vi hadde en for rundt 10 000 år siden (tror jeg), da var det kun rundt fire tusen mennesker igjen totalt. Svartedauen var en befolkningsreduksjon vi hadde i Norge,
First Day skrev:Detta generösa scenario skapar, som ni säkert redan upptäckt, en del allvarliga problem:
Det scenario var overhodet ikke sjenerøst. Det var så snevert som det var mulig å gjøre det.
Det var i tillegg direkte feil, i og med at viktige faktorer ikke var tatt med.
First Day skrev:Termodynamikens andra lag
Evolutionsteorin strider faktiskt mot rådande naturlagar: En effekt av termodynamikens andra lag är att ingenting i universum blir mer komplext; allting degenererar. Ett fysikaliskt system, lämnat för sig självt, kommer så småningom att förfalla, tappa energi och bli mer oorganiserat. Detta faktum talar emot evolutionsteorin som ju hävdar att allt liv av sig självt har utvecklats från en primitiv urcell till det komplexa djur- och växtliv som vi har idag.
Det er en misforståelse av termodynamikkens andre lov. Energi kan ikke oppstå av seg selv. i et lukket system vil alt gå mot kaos.
//det kan vi ju diskutera
Ja, kom gjerne med argumenter imot.
First Day skrev:Evolutionisterna har försökt förklara denna motsägelse med att termodynamikens andra lag enbart gäller för slutna och isolerade system som inte utväxlar energi med sin omgivning och att denna lag inte kan gälla för ett öppet system som vår jord är ett exempel på. Denna förklaring är dock felaktig. För att bättre kunna förstå vad det hela går ut på följer här en sammanställning på de grundläggande principer som termodynamikens andra lag representerar.
I et åpent system vil man kunne motta energi utenfra, slik jorden mottar energi fra solen hele tiden.
//eller tvärtom, energi innebär mycket iden emotionella världen.
Nå snakker vi om fysikk og termodynamikkens andre lov. Følelser er uvesentlige i den forbindelse.
First Day skrev:Termodynamikens andra lag har bland annat följande effekter:
Entropin i universum går mot ett maximum (entropi är grovt förenklat ett mått på oordning ).
Den användbara energin avtar.
Befintlig information förvanskas.
Ordning går mot oordning.
S: ja, ända tills det oförutsedda inträffar
Ett isolerat system utbyter vare sig energi eller materia med sin omgivning. I ett sådant system kan entropin aldrig minska. Universum anses i allmänhet vara ett exempel på ett isolerat system.
Ett slutet system utbyter energi men inte materia med sin omgivning. I ett sådant system minskar aldrig den totala entropin för det slutna systemet och dess omgivning.
Ett öppet system utbyter både energi och materia med sin omgivning. Jorden är ett exempel på ett öppet system. Trots att evolutionisterna hävdar annorlunda tenderar entropin i ett öppet system att öka. Det finns speciella fall där ordningen kan öka lokalt men detta sker alltid på bekostnad av en ökad oordning någon annanstans i systemet.
Termodynamikkens andre lov sier at i et lukket system kan entropien ikke øke. Jorden er et åpent system, og økning i entropi er ikke noe paradoks.
//det råder delade meningar om U är ett slutet system eller ej
Hvorvidt universet er et åpent eller lukket system er uvesentlig for evolusjonsteorien. Jorden er et åpent system, og det er det vesentlige.
S: Ja men inte för ordning.
First Day skrev:Evolutionisterna hävdar att kristallisering av ex. frysande vatten är ett exempel på ökad ordning. Termodynamiskt är detta exempel irrelevant eftersom energi frigörs från isen till omgivningen vars entropi därför ökar. För att skapa proteiner och aminosyror innebär det en minskning av entropin i dessa molekyler och en energiminskning i dess omgivning.
Dette eksemplet har jeg ikke hørt før, men kanskje du heller skal argumentere for din egen sak, framfor å bygge stråmenn.
//det är ju icke jag som skrivit detta.
Men du klipte det ut og limte det inn her. Du har dermed gjort det til ditt argument.
First Day skrev:En DNA-molekyl eller ett protein kan liknas vid ett icke periodiskt meddelande som är oordnat, ej slumpmässigt och otroligt komplext. Om molekylen splittras påverkas informationen och komplexiteten. Ordningsföljden i dessa molekyler beror inte på egenskaperna hos deras beståndsdelar. Detta är en avsevärd skillnad mot kristallstrukturer som bildas med utgångspunkt från beståndsdelarnas egenskaper och som i sin tur beror på materiens strävan att nå jämvikt (lägre energinivå). DNA och protein måste antingen skapas utifrån information som redan finns i organismen eller genom en annan intelligent process.
Det finnes spesielle regler for hvordan DNA bygges opp, men det er for avansert til at jeg kan ta det her nå.
//det är ju här det just nu sker en revolution inom området. Ett flertal försök pågår. Spännande att se hur långt vi har kommit om 20 år.
Javisst gjør det så, og det morsomme akkurat nå, er at denne forskningen også bekrefter evolusjonsteorien. Genene viser hele veien tilbake, og vi kan se når forskjellige arter skilte lag, og vi kan se hvordan mennesket vandret fra Afrika og ut i resten av verden bare ut fra genene.
Det er helt villt.
S: bekräftar evolutionsteorin till en viss del
inte allt.. Inte själva grunden för skapandet av koplicerade organismer.
First Day skrev:Om astronomerna tog emot en radiosignal med komplex information från en avlägsen galax skulle de flesta omedelbart dra slutsatsen att den kom från en intelligent källa. Varför accepterar man inte då att den väldiga informationen i DNA-molekylen hos även den enklaste bakterie kan innebära att också den härrör från en intelligent källa?
Dersom astronomene fikk en kompleks uordnet melding, ville de neppe registrert det som en melding. Det er nettopp orden og regelmessighet de ser etter.
//”livet är inte så enkelt som vi föreställer oss”
Dessutom söker vi efter liv som har kroppar.
Har inte Universum redan lärt oss att mycket är möjligt.
Vi aner ikke hva vi skal se etter for å finne liv i universet, men vi ser etter jordlignende planeter, for der vet vi at livet kan utvikles.