Healing og annen alternativ medisin ⇒ lite spørsmål om psi ball

[Gjest]

Jeg tror jeg har fått til å lage en psi ball fordi jeg føler noe mellom hendene og det stikker litt, men jeg er litt usikker, fordi jeg har ikke sett den enda. får den ikke til å vise seg. hva må jeg gjøre for å kunne se den? plis svar

[Dr. Doktor]

Du må ha egne PSI-briller. Jeg har noen gamle jeg ikke bruker lenger. Du kan sikkert får kjøpe dem for en billig penge.

[Gjest]

Du må ha egne PSI-briller. Jeg har noen gamle jeg ikke bruker lenger. Du kan sikkert får kjøpe dem for en billig penge.

psi briller?? kødder du eller?? jeg mente, hvordan lage en synlig psi ball??? ikke hvordan man ser ut som en labbnørd

[Gjest]

Du må ha egne PSI-briller. Jeg har noen gamle jeg ikke bruker lenger. Du kan sikkert får kjøpe dem for en billig penge.

psi briller?? kødder du eller?? jeg mente, hvordan lage en synlig psi ball??? ikke hvordan man ser ut som en labbnørd

[Gjest]

Du må ha egne PSI-briller. Jeg har noen gamle jeg ikke bruker lenger. Du kan sikkert får kjøpe dem for en billig penge.

psi briller?? kødder du eller?? jeg mente, hvordan lage en synlig psi ball??? ikke hvordan man ser ut som en labbnørd

[Kimbara]

Jeg må nesten være så frekk og si at det er forsvinnende liten sannsynlighet for at såkalt PSI-ball er noe annet enn oppspinn. Man kan fornemme alle mulige slags fysiske følelser i kroppen eller deler av kroppen om man bare fokuserer og konsentrerer seg. Når noen prøver å lage en PSI-ball med hendene, og virkelig går inn for dette, så er det klart man etterhvert kjenner både kribling, stikking og annet, men det er psykologisk.

Det å skulle ta energi fra lufta rundt seg, eller kroppen selv, for å produsere en energiball med bare hendene...ja, det går faktisk ikke an. Jeg har heller ikke sett noen klare å lage noen slik kule, kun lest historier om folk som har fått en fornemmelse av at de har laget noe usynlig.

[-Pedersen-]

Jeg må nesten være så frekk og si at det er forsvinnende liten sannsynlighet for at såkalt PSI-ball er noe annet enn oppspinn. Man kan fornemme alle mulige slags fysiske følelser i kroppen eller deler av kroppen om man bare fokuserer og konsentrerer seg. Når noen prøver å lage en PSI-ball med hendene, og virkelig går inn for dette, så er det klart man etterhvert kjenner både kribling, stikking og annet, men det er psykologisk.

Det å skulle ta energi fra lufta rundt seg, eller kroppen selv, for å produsere en energiball med bare hendene...ja, det går faktisk ikke an. Jeg har heller ikke sett noen klare å lage noen slik kule, kun lest historier om folk som har fått en fornemmelse av at de har laget noe usynlig.

Ta deg en tur til Trondheim du, så skal du få kjenne en Psi-Ball..
Du er så negativ til alt. Kan bevise for deg at det er ekte.

[mrs.mystic]

Jeg må nesten være så frekk og si at det er forsvinnende liten sannsynlighet for at såkalt PSI-ball er noe annet enn oppspinn. Man kan fornemme alle mulige slags fysiske følelser i kroppen eller deler av kroppen om man bare fokuserer og konsentrerer seg. Når noen prøver å lage en PSI-ball med hendene, og virkelig går inn for dette, så er det klart man etterhvert kjenner både kribling, stikking og annet, men det er psykologisk.

Det å skulle ta energi fra lufta rundt seg, eller kroppen selv, for å produsere en energiball med bare hendene...ja, det går faktisk ikke an. Jeg har heller ikke sett noen klare å lage noen slik kule, kun lest historier om folk som har fått en fornemmelse av at de har laget noe usynlig.

Da får du ta deg en tur til et menneske som er flink i Tai Chi eller Qui gong. Skal love deg du skifter mening! Helt vanvittig hvordan de folka bruker sin egen energi!

Har du hørt om Qi energi? Jeg har selv opplevd hvordan dette fungerer. Jeg var hos en amerikansk dame i Oslo som har holdt på med Tai Chi i mange år. Hun var liten og lett som ei fjør. Alikevel sendte hun meg på rompa i gulvet uten nesten å være nær meg. Jeg veide ihvertfall 15 kg. mer enn henne. Kjente en vanvittig energistrømming fra henne da det skjedde. Noe usynlig dyttet meg bakover! Helt vanvittig følelse!!

[Mariann66]

Jeg tror jeg har fått til å lage en psi ball fordi jeg føler noe mellom hendene og det stikker litt, men jeg er litt usikker, fordi jeg har ikke sett den enda. får den ikke til å vise seg. hva må jeg gjøre for å kunne se den? plis svar

Stikkingen er din egen energi du kjenner!!

[First Day]

Psi-fenomenen kan indelas i två grupper. Den ena gruppen utgörs av de fenomen vid vilka man erhåller information om yttervärlden utan de fysiska sinnesorganens förmedling. Varseblivningen av informationen kallas därför ESP (extrasensory perception) eller utomsinnlig varseblivning. Som ESP-fenomen räknas: (1) Telepati, dvs överföring av tankar, känslor och sinnesförnimmelser från en person till en annan. (2) Klärvoajans eller klarsyn, dvs skådandet av avlägsna platser och händelser, skådandet av materiella ting bakom materiella hinder samt skådandet av icke-fysiska ting och händelser. (3) Retrokognition, dvs visioner och andra intryck av förgångna ting och händelser. (4) Prekognition eller förutvetande, dvs visioner och andra intryck av framtida händelser.

Den andra gruppen av psi-fenomen utgörs av de fenomen vid vilka man med icke-fysiska medel påverkar fysiska föremål och förlopp. Dessa fenomen går under samlingsbeteckningen psykokinesi, förkortat PK. Vanliga exempel på PK är telekinesi, som innebär förflyttning av föremål i helt tillstånd, teleportation, som innebär förflyttning av föremål genom dematerialisering-transport-rematerialisering och helande, dvs hävandet av kroppsliga sjukdomstillstånd genom psykisk energiöverföring eller psykisk kirurgi. Några andra exempel på PK är framkallandet av ljus-, ljud- och dofteffekter, utfällning av texter och bilder på tomma papper samt tankefotografering, dvs åstadkommandet av fotografiska bilder utan sedvanlig exponering.

Det undermedvetna är ett innebördsrikt begrepp som står för den större delen av människans totala jag eller jag-område. Den del av jaget som befinner sig ovanför medvetandets tröskel är en mindre och specialiserad del av detta och kan kallas ytjaget. Resten befinner sig under tröskeln och kallas det subliminala jaget eller det undermedvetna.

I det undermedvetna - som omfattar både lägre och högre skikt av människans varelse - styrs alla de kroppsliga och själsliga livsyttringar hos människan som för tillfället inte styrs genom medvetna viljeakter. I det undermedvetna finns minnena av allt det människan varit med om under hela livet in i minsta detalj, även sådana minnen som hon inte förmår framkalla genom medvetna ansträngningar. Där finns upphovet till det vi kallar intuition, samvetets röst, inspiration etc, samt talanger, begär, känslor och andra egenskaper som den vakna människan inte är medveten om. Där finns också förmögenheter som hon normalt inte förfogar över, bl a förmågan att ta emot information från yttervärlden respektive söka information i denna utan de fysiska sinnesorganens hjälp. Det undermedvetna kan organisera och bearbeta denna information och sända upp resultatet till ytjaget. Därvid synes det undermedvetna vara selektivt och bara sända upp sådant som det valt ut såsom lämpligt att delge ytjaget.

Det undermedvetna är också i besittning av en stor fabuleringsförmåga och kan av det mentala material det förfogar över komponera innehållsrika fantasiupplevelser av allehanda slag, t ex tidigarelivupplevelser och ufo-färder. Det tycks alltså finnas mer eller mindre självständiga aktörer i det undermedvetna. Organiserad kommunikation mellan ytjaget och dessa aktörer sägs kunna äga rum genom bl a pendling och automatisk skrivning. Inom psykologin anser man att sammanhörande tankar, känslor, egenskaper och minnen kan bilda psykiska komplex som personifieras och framträder som aktiva sekundärpersonligheter.

Hallucinationer är den psykologiska beteckningen för syn-, hörsel-, lukt-, känsel- och smakintryck som inte orsakas av fysiska sinnesretningar utan sänds fram av människans inre. Intrycken kan framkallas av impulser från yttervärlden, men också produceras av hennes eget undermedvetna. Hallucinationer är vanligen privata, men kan också vara kollektiva. De kan förekomma i det dagvakna medvetandetillståndet men också i drömmar och under hypnos, trans, meditation och andra alternativa medvetandetillstånd, samt under inflytande av vissa droger.

Astralkropp är ett begrepp inom esoteriken där människan anses ha åtminstone en icke-fysisk kropp av subtil icke-fysisk materia. Astralkroppen är integrerad med den fysiska, men kan frigöras från denna och agera på egen hand eller som bärare av människans medvetande. Den är försedd med samma fem sinnen som den fysiska kroppen och kan under vissa betingelser påverka fysisk materia.

Akashakrönikan är också ett esoteriskt begrepp och står för vad som kan sägas vara jordens minne. Alla fysiska och själsliga skeenden som utspelas på jorden registreras i akashakrönikan, och denna registrering har pågått sedan jordens födelse. Akashakrönikan innehåller därför bilder, ljud och andra intryck av allt som varit och är på jorden, dvs såväl jordens egen som alla dess forna och nuvarande invånares historia.

Klärvoajans

Ordet klärvoajans betyder bara klarsyn, men som ESP-fenomen omfattar klärvoajansen inte bara synförnimmelser utan också hörselförnimmelser (kläraudians) och andra förnimmelser (klärsensitens). Flera slags förnimmelser kan förekomma samtidigt. Vid klärvoajans finns det ingen avsändare av den utomsinnliga informationen utan klärvoajanten skaffar sig denna på egen hand. Informationsinhämtandet tar sig olika uttryck. De vanligaste är följande:

Klärvoajanten ser avlägsna platser och iakttager händelser som i nuet utspelas på dessa. Avståndet till en sådan plats spelar ingen roll. Det kan uppgå till tusen mil utan att seendets kvalitet försämras. Denna fjärrsyn kallas ofta för "resande klärvoajans", en benämning som antyder att någon del av klärvoajantens organism beger sig till platsen för observationen. Denna del kan tänkas vara hans astralkropp, och färden sker då genom en s k astralprojektion. En annan förklaring ligger i vad som kallas bilokation, dvs klärvoajantens medvetande befinner sig genom någon form av utsträckning på två olika ställen samtidigt. En tredje förklaring kan ligga i att han har ett icke-fysiskt synsinne som ser med ett slags kikareffekt, samtidigt som det ser rakt igenom de materiella hinder som befinner sig mellan honom och det fokuserade observationsobjektet. En fjärde förklaring skulle kunna vara att klärvoajanten tonar in sig i akashakrönikan och avläser den registrering av händelseförloppet på observationsplatsen som sker samtidigt som det utspelas.

Ett annat uttryck för klärvoajans är att läsa texter i slutna kuvert, se rakt igenom väggar, se in i människokroppen och iakttaga organen och delar av de livsprocesser som försiggår där etc. Det är alltså frågan om att se materiella ting och händelser bakom materiella hinder. Den närmast liggande förklaringen tycks här vara att människan har ett icke-fysiskt synsinne med denna egendomliga förmåga.

Så har vi det yttryck för klärvoajans som består i skådandet av icke-fysiska ting och händelser. Exempel på vad klärvoajanten då kan se är den aura som omger människokroppen, den egna astralkroppen röra sig frigjord från den fysiska (autoskopi), astrala gestalter av levande och döda människor, astrala omgivningar med djur, växter, byggnader etc och de händelser som utspelas där. Det rör sig om klärvoajanta intryck av ting och händelser i nuet, och det förekommer att klärvoajanten kan kommunicera med de astrala gestalterna. En näraliggande förklaring till sådan klärvoajans är att seendet sker med ett icke-fysiskt synsinne. Men tänkbart är också att det är fråga om en utvidgning av den fysiska synförmågan till att omfatta ett större frekvensområde av det elektromagnetiska spektrat än normalt, varvid den icke-fysiska del av verkligheten som ligger närmast den fysiska blir synlig.


Retrokognition

Med retrokognition menas att genom klärvoajans erhålla information om förgångna ting och händelser, dvs information om det som varit. De retrokognitiva upplevelserna kan variera i styrka och klarhet från vaga och obestämda aningar och känslor till distinkta syn- och andra förnimmelser. De kan avse skeenden i vilken tidsepok som helst från nutid till förhistorisk tid.

En form av retrokognitiv upplevelse är att se gestalter, miljöer och händelser från det förgångna interfoliera med den nutida omgivningen. Det rör sig då inte om levande vålnader efter avlidna, utan om spöken som upprepade gånger kan ses på samma plats, utförande samma rörelser varje gång, och om spökhändelser som utspelas på exakt samma ställe och sätt varje gång de iakttages. Vissa hus och platser har blivit bekanta för spökerier av det här slaget och spökerierna - som kan pågå regelbundet under många år - har ibland iakttagits av flera personer samtidigt.

Vad är det då man ser? Av allt att döma är det bilder ur akashakrönikan som av en eller annan anledning blir synliga även för personer som inte är särskilt sensitiva. Den som är sensitiv kan principiellt få retrokognitiva upplevelser i alla gamla byggnader och på alla platser där händelser tilldragit sig. Den sensitive får tillgång till en del episoder ur byggnadens respektive platsens historia.

En annan form av retrokognition består i att läsa delar av ett föremåls historia genom att hålla det i handen eller trycka det mot pannan. Detta kallas psykometri. Kontakten med föremålet - som i princip kan bestå av vilket material som helst - utlöser hos psykometrikern händelsebilder och andra intryck av platser där föremålet vistats och av personer med vilka det varit i beröring. Intrycken kan vara så starka att psykometrikern tycker sig uppleva de förgångna skeenden som framkallas och då känna fasa, smärta osv. Ett föremåls ålder spelar ingen roll för kvaliteten på de erhållna intrycken. Även miljoner år gamla föremål kan psykometriseras. Man kan därför få fascinerande inblickar i hur naturen tedde sig i jordens ungdom och hur människorna levde under olika historiska epoker.

Även vid psykometri rör det sig enligt en förklaringsmodell om bilder etc ur akashakrönikan, och de blir tillgängliga för psykometrikern genom föremålets förmedling. Att föremålet kommer från en avlägsen plats spelar ingen roll. Psykometrikern får ändå kontakt med dess historia i akashakrönikan. Detta anmärkningsvärda förhållande kan få en annan förklaringsmodell att låta trovärdigare. Enligt denna är det föremålet själv som är så att säga impregnerat med minnesintryck, vilka vid psykometrikerns beröring utlöser syn-, hörsel- och andra hallucinationer hos denne. Den förklaringsmodellen motsägs dock av två omständigheter. För det första kan man bränna upp föremålet utan att den prekognitiva processen avbryts. Har denna väl kommit igång, är den inte längre beroende av föremålet utan fortsätter tills psykometrikern avbryter den. För det andra kan psykometrikern under processens gång lämna föremålets minneslinje och följa sidolinjer, med vilka föremålet inte kan vara impregnerat. Ett exempel på detta är när man söker efter en försvunnen person med hjälp av ett klädesplagg eller något annat som tillhör honom, men inte varit med vid hans försvinnande. En skicklig psykometriker kan genom klädesplagget få kontakt med den försvunnes historia och följa denna till nuet.

Det kan tilläggas att psykometrikern inte alltid behöver ett föremål som tillhör en person för att kunna "tona in sig" på honom och få tillgång till episoder ur hans nuvarande, och kanske också tidigare, liv. Ibland räcker det med personens namn eller ett fotografi.

En tredje form av retrokognition är att med hjälp av en hypnotisör eller någon psyko-fysisk teknik gå tillbaka till episoder ur sitt nuvarande eller sina tidigare liv. Man kan då såväl få betrakta bilder av det förgångna som uppleva förflutna händelser ännu en gång. Man leds tillbaka (regresseras) till dolda minnen av t ex händelser som anses ligga till grund för fobier eller andra psykiska problem i nuet, och dessa händelser kan då på ett högst dramatiskt sätt göra sig påminda. När händelserna avser det nuvarande livet kan deras sanningshalt vanligen kontrolleras utan svårigheter, men detta är givetvis inte fallet när det gäller händelser i tidigare liv. Det material som framkommer vid tidigarelivregressioner bör därför betraktas med reservation av två skäl. För det första vet vi att vårt medvetande kan identifiera sig med andra varelser och uppleva sig vara dessa. För det andra vet vi att det undermedvetna besitter en stor fabuleringsförmåga och är i stånd att av det rikhaltiga minnesmaterial det förfogar över ställa samman fantasiupplevelser av såväl tidigare som kommande liv och mycket annat.


Prekognition

Låt oss så titta lite på prekognition, dvs visuella och andra upplevelser av tilldragelser innan dessa inträffar. Visserligen har de flesta prekognitiva förutsägelser om framtiden inte besannats, men de som besannats är tillräckligt många för att visa att fenomenet faktiskt kan äga rum. I en del fall har förutsägelser nedtecknats och blivit kända av flera personer långt innan de slog in, varför deras äkthet inte kan betvivlas. Dessutom visar laboratorieexperiment att prekognitionsfenomenet existerar.

Fenomenets karaktär kan variera från aningar och varselkänslor av oro eller ångest till tydliga visioner och sanndrömmar. I allmänhet handlar prekognitionen om tilldragelser som ligger nära i tiden, men ibland om sådant som skall inträffa först efter många år. Detaljrikedomen och bestämdheten i den prekognitiva upplevelsen tycks dock minska med det stigande tidsavståndet till den tilldragelse som avses. Ju längre fram i tiden denna ligger, desto mer skissartat uppfattas den av prekognitören. Prekognitioner är inte helt ovanliga. En del människor drömmer ofta sanndrömmar, en del säger sig veta när de skall dö, och mycket sensitiva personer har lätt för att få inblickar i andra människors framtid och kan agera som spåmän.

Prekognitionerna har det mest skiftande innehåll. De handlar om olyckor som skall inträffa, om krigsutbrott, om barn man skall få, om stundande dödsfall, om hus man skall flytta in i, om resultat i fotbollsmatcher, om vinstnummer i lotterier osv.

Det faktum att sådana prekognitioner ibland faktiskt besannas, leder givetvis till frågan om huruvida framtiden är bestämd och förutsebar. Man kan ju tänka sig att det vi upplever som nuets skeende bara är detaljer i uppspelningen av ett redan planerat och fastlagt världsdrama, i vilket det som kallas fri vilja och val är illusioner. I så fall är prekognitionsfenomenet lätt att förklara. Men en förklaring som baseras på det synsättet är varken tilltalande eller nödvändig. Med hjälp av akashakrönikan kan vi i stället förklara fenomenet på ett sätt som varken strider mot vår linjära tidsuppfattning eller mot uppfattningen att tillvaron ger oss utrymme för fria viljeakter.

I den förklaringsmodellen utgörs prekognitionerna av inblickar i akashakrönikans förlängning. Alla förflutna skeenden - såväl själsliga som fysiska - innehåller ju frön och möjligheter, dvs dispositioner, till framtida skeenden. Det förgångna kastar så att säga sina skuggor framför sig. I akashakrönikan blir dessa skuggor förnimbara i krönikans förlängning, och prekognition blir möjlig med hjälp av det undermedvetna. Men gamla dispositioner påverkas hela tiden av nya skeenden och deras dispositioner, och innehållet i akashakrönikans förlängning befinner sig därför i en fortlöpande förändring. Dispositioner för framtiden som är giltiga när de prekognitivt avläses, kan omgestaltas innan tillfälle för deras förverkligande uppkommit. Därför slår de flesta förutsägelser om framtiden inte in. Det händer t o m att prekognitören själv griper in med viljeakter på ett sådant sätt att han förhindrar det förutsedda skeendets förverkligande.

Förekomsten av prekognition behöver alltså inte leda till en fatalistisk livsinställning, särskilt inte om man betraktar den mot bakgrunden av de esoteriska lärorna om karma och evolution. Enligt dessa svarar karma, konsekvenslagen, för att varje själslig och kroppslig livsyttring av en människa får sina följdriktiga och rättvisa verkningar. Verkningarna blir inte alltid omedelbara utan kan också ta formen av dispositioner för framtiden. Varje människa, varje familj, varje nation osv har en mängd sådana dispositioner, alstrade i det förgångna, som väntar på sin utlösning. Därtill kommer att varje människa deltager i ett målinriktat och alltomfattande utvecklingsskeende som planlagts, organiserats och styrs av kosmiska intelligenser. Framtiden finns därför i form av utkast redan på ritbrädet, men inte såsom fastlagda program utan såsom påverkbara tendenser.

Nu är givetvis den förklaringsmodell som bygger på akashakrönikan inte den enda. Man kan ju t ex tänka sig att det undermedvetna, med hjälp av sitt enorma minnesmaterial och sin förmåga att ta emot och söka information på utomsinnliga vägar, kalkylerar fram utkast till möjliga framtidsskeenden och presenterar dessa för ytjaget i form av visioner och andra intryck, ibland i symbolisk form.


Allmänt om ESP-fenomen

ESP-fenomen kan uppträda spontant och tillfälligt, men förmågan att ta emot och söka information av ESP-karaktär kan också övas upp och ställas under viljans kontroll. ESP tycks inte ha med ålder att göra utan uppträder hos både unga och gamla. Inte heller tycks fenomenen förekomma oftare hos kvinnor än hos män, även om detta är en utbredd uppfattning. Däremot är det uppenbart att de förekommer mindre ofta i det normala dagvakentillståndet än under sömn, hypnos, trans, meditation, viss drogpåverkan osv. Det verkar som om förmågan till ESP ökar när den medvetna tankeverksamheten och insläppet av fysiska sinnesintryck minskar.

ESP uppkommer genom processer i det undermedvetna. Men när det undermedvetna tar emot eller söker upp information och sedan sänder upp denna till ytjaget, sker detta inte utan påverkan av det själsliga material som redan finns i det undermedvetna och de övriga processer som pågår där. Informationen verkar kunna bli både filtrerad och bearbetad innan den sänds upp och måste därför som regel betraktas med en viss reservation.

De olika typerna av ESP-fenomen kan ofta vara svåra att skilja från varandra. Om man t ex vid samtal med en person hela tiden vet vad denne kommer att säga härnäst, är det då fråga om telepati eller prekognition? Och hur skall man vid det klärvoajanta betraktandet av ett händelseförlopp i nutida miljö omedelbart kunna avgöra om visionen är samtidig med förloppet, eller om den är retrokognitiv eller prekognitiv?

[First Day]

Psi-fenomenen och vetenskapen

Åtskillig vetenskaplig forskning har företagits om psi-fenomenen. Man har samlat och analyserat berättelser om dem och man har experimentellt försökt påvisa deras existens. På grundval av dessa berättelser och experiment har så olika förklaringsmodeller om fenomenens natur ställts upp. Den experimentella vägen har dock visat sig vara svårframkomlig. Dels tycks antalet människor som under laboratorieförhållanden kan framkalla psi-fenomen genom medvetna viljeakter vara ytterst litet, dels är de försök med vilka man statistiskt vill konstatera förekomsten av psi svåra att utforma på ett tillfredsställande sätt.

Trots de uppenbara svårigheterna att påvisa förekomsten av psi, är man i de vetenskapliga kretsarna vanligen av uppfattningen att psi existerar. De största skeptikerna vidhåller dock att alla signifikanta resultat som talar för psi beror på oidentifierade felkällor. Detta skulle vara förklaringen till psi-forskningens allt överskuggande problem - den i stort sett obefintliga reproducerbarheten. För att existensen av ett psi-fenomen skall kunna bevisas i vetenskaplig mening, måste det upprepade gånger kunna demonstreras av olika forskare under samma betingelser och med samma resultat. Detta har man hittills inte lyckats med på ett tillfredsställande sätt. På psi-området är ett antal svårmätbara och svåridentifierade faktorer i verksamhet som inte tycks låta sig styras enligt i förväg bestämda program. Det är ibland också mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att identifiera och klassificera ett visst fenomen. Vad är det t ex fråga om när ett förutsagt nummer utfaller med vinst i ett lotteri? Är det fråga om prekognition eller om psykodynamisk manipulation av dragningen?

Vi vet alldeles för lite om de betingelser under vilka psi-fenomen uppträder eller kan framkallas. Det tycks dock vara klart att en persons förmåga till utomsinnlig varseblivning ökar om insläppet av sinnesretningar till honom minskar. Hoppfulla resultat har uppnåtts med ganzfeldtekniken, vilken bl a går ut på att utestänga distraherande syn- och hörselintryck. Försökspersonens ögon täcks med ett halvt ljusgenomsläppligt material och öronen med hörlurar. En svag röd belysning får råda i försöksrummet och i hörlurarna sänds ett monotont ljud. Försökspersonen kan då slappna av och vända sin uppmärksamhet inåt. Det tillståndet har visat sig vara lämpligt för ESP-experiment. Men även ganzfeldtekniken har kritiserats. Man menar att den i likhet med många andra arrangemang ger utrymme för en observatörseffekt. Försöksresultaten kan påverkas av att forskarna själva besitter psi-förmåga, eller av att de vid sin psykiska samverkan med försökspersonerna förmår locka fram psi-förmågan hos dessa.

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att de vetenskapliga undersökningarna övertygat flertalet psi-forskare om att fenomenen existerar. Det stora problemet för forskarna är experimentens ringa grad av reproducerbarhet, som gör det praktiskt taget omöjligt att demonstrera fenomenen. Experimenten har att göra med det mångfasetterade och bara delvis utforskade område i människans inre som kallas det undermedvetna, och de tycks påverkas av faktorer som försökspersonernas attityd till psi, deras medvetandetillstånd m m. Därtill kommer att de inte passar in i den världsbild som naturvetenskapena i princip fortfarande håller sig till. Enligt denna kan människans vakenmedvetande bara mottaga information om yttervärlden via de fysiska sinnesorganen och hon är obönhörligen underkastad såväl rummets som tidens restriktioner. Och givetvis anses fysisk materia bara kunna påverkas med fysiska medel. I den världsbilden finns det ingen plats för vare sig psi eller andra gränsöverskridande företeelser. Det verkar därför som om dessa tills vidare får förklara varandra.

[Gjest]

Psi-fenomenen och vetenskapen

Åtskillig vetenskaplig forskning har företagits om psi-fenomenen. Man har samlat och analyserat berättelser om dem och man har experimentellt försökt påvisa deras existens. På grundval av dessa berättelser och experiment har så olika förklaringsmodeller om fenomenens natur ställts upp. Den experimentella vägen har dock visat sig vara svårframkomlig. Dels tycks antalet människor som under laboratorieförhållanden kan framkalla psi-fenomen genom medvetna viljeakter vara ytterst litet, dels är de försök med vilka man statistiskt vill konstatera förekomsten av psi svåra att utforma på ett tillfredsställande sätt.

Trots de uppenbara svårigheterna att påvisa förekomsten av psi, är man i de vetenskapliga kretsarna vanligen av uppfattningen att psi existerar. De största skeptikerna vidhåller dock att alla signifikanta resultat som talar för psi beror på oidentifierade felkällor. Detta skulle vara förklaringen till psi-forskningens allt överskuggande problem - den i stort sett obefintliga reproducerbarheten. För att existensen av ett psi-fenomen skall kunna bevisas i vetenskaplig mening, måste det upprepade gånger kunna demonstreras av olika forskare under samma betingelser och med samma resultat. Detta har man hittills inte lyckats med på ett tillfredsställande sätt. På psi-området är ett antal svårmätbara och svåridentifierade faktorer i verksamhet som inte tycks låta sig styras enligt i förväg bestämda program. Det är ibland också mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att identifiera och klassificera ett visst fenomen. Vad är det t ex fråga om när ett förutsagt nummer utfaller med vinst i ett lotteri? Är det fråga om prekognition eller om psykodynamisk manipulation av dragningen?

Vi vet alldeles för lite om de betingelser under vilka psi-fenomen uppträder eller kan framkallas. Det tycks dock vara klart att en persons förmåga till utomsinnlig varseblivning ökar om insläppet av sinnesretningar till honom minskar. Hoppfulla resultat har uppnåtts med ganzfeldtekniken, vilken bl a går ut på att utestänga distraherande syn- och hörselintryck. Försökspersonens ögon täcks med ett halvt ljusgenomsläppligt material och öronen med hörlurar. En svag röd belysning får råda i försöksrummet och i hörlurarna sänds ett monotont ljud. Försökspersonen kan då slappna av och vända sin uppmärksamhet inåt. Det tillståndet har visat sig vara lämpligt för ESP-experiment. Men även ganzfeldtekniken har kritiserats. Man menar att den i likhet med många andra arrangemang ger utrymme för en observatörseffekt. Försöksresultaten kan påverkas av att forskarna själva besitter psi-förmåga, eller av att de vid sin psykiska samverkan med försökspersonerna förmår locka fram psi-förmågan hos dessa.

Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att de vetenskapliga undersökningarna övertygat flertalet psi-forskare om att fenomenen existerar. Det stora problemet för forskarna är experimentens ringa grad av reproducerbarhet, som gör det praktiskt taget omöjligt att demonstrera fenomenen. Experimenten har att göra med det mångfasetterade och bara delvis utforskade område i människans inre som kallas det undermedvetna, och de tycks påverkas av faktorer som försökspersonernas attityd till psi, deras medvetandetillstånd m m. Därtill kommer att de inte passar in i den världsbild som naturvetenskapena i princip fortfarande håller sig till. Enligt denna kan människans vakenmedvetande bara mottaga information om yttervärlden via de fysiska sinnesorganen och hon är obönhörligen underkastad såväl rummets som tidens restriktioner. Och givetvis anses fysisk materia bara kunna påverkas med fysiska medel. I den världsbilden finns det ingen plats för vare sig psi eller andra gränsöverskridande företeelser. Det verkar därför som om dessa tills vidare får förklara varandra.

øhm... sorry, kjønner ikke svensk særlig godt

[suss24]

Kan nok ikke se en psi ball.....

[Kimbara]

Jeg må nesten være så frekk og si at det er forsvinnende liten sannsynlighet for at såkalt PSI-ball er noe annet enn oppspinn. Man kan fornemme alle mulige slags fysiske følelser i kroppen eller deler av kroppen om man bare fokuserer og konsentrerer seg. Når noen prøver å lage en PSI-ball med hendene, og virkelig går inn for dette, så er det klart man etterhvert kjenner både kribling, stikking og annet, men det er psykologisk.

Det å skulle ta energi fra lufta rundt seg, eller kroppen selv, for å produsere en energiball med bare hendene...ja, det går faktisk ikke an. Jeg har heller ikke sett noen klare å lage noen slik kule, kun lest historier om folk som har fått en fornemmelse av at de har laget noe usynlig.

Da får du ta deg en tur til et menneske som er flink i Tai Chi eller Qui gong. Skal love deg du skifter mening! Helt vanvittig hvordan de folka bruker sin egen energi!

Har du hørt om Qi energi? Jeg har selv opplevd hvordan dette fungerer. Jeg var hos en amerikansk dame i Oslo som har holdt på med Tai Chi i mange år. Hun var liten og lett som ei fjør. Alikevel sendte hun meg på rompa i gulvet uten nesten å være nær meg. Jeg veide ihvertfall 15 kg. mer enn henne. Kjente en vanvittig energistrømming fra henne da det skjedde. Noe usynlig dyttet meg bakover! Helt vanvittig følelse!!

Nå er det klart energi kan brukes til så mangt, faktisk bygger vår ekistens på det, men den bruken av energi dere snakker om er nok ikke mulig.
Jeg skjønner ikke helt hva innlegget ditt har med min kommentar til PSI-ball å gjøre. Du beskriver ei lita og nett dame som la deg i bakken. Det er da ikke noe mystisk. Ta for eksempel diverse japanske kampsporter; der er det ikke så mye egenvekten eller styrke i seg selv som har noe å si, det er hvordan man fordeler den vekten man har. Det er snakk om ballanse og kontroll, ikke mystiske energier.

-Pedersen-:

Hvis du vil bevise noe, får du heller ta deg en tur til østlandet. Hvis du vil tjene litt penger, så kan du jo bevise dette mot betaling for store forsamlinger. Er nok mange som kan være interessert i å måle og observere det du får til.

[kevenandre]

Du må ha egne PSI-briller. Jeg har noen gamle jeg ikke bruker lenger. Du kan sikkert får kjøpe dem for en billig penge.

Kor masse ska du ha for de brillene?