Hjemsøkt, Gjenferd & Ånder ⇒ Vitenskapelig/naturlige forklaringer

[First Day]

Eller, matematiskt föklara alla konstanter.

[First Day]

Eller, inte enbart konstatera att 1 + 1 = 2
Förklara med ord varför.

[Kimbara]

Det går an å endre innlegget, slik at du ikke legger ut et nytt innlegg for hvert spørsmål du kommer på, FirstDay. Bare et tips.

[BA.]

Re: Det ser nok ikke ut til at din tro har noen som helst bakgrunn i matematisk gyldige formler.

Kanske mer än du anar.
Du kan ju börja med att förklara varför solen har 11-åriga cykler och inte bara konstatera att så är fallet.
Solen är som bekant vårt energicentra, därför kan det ju vara aktuellt att börja här.

Eller varför finns det "fasta" cykler i vårt system.

Eller, kvinnliga cykler.

Eller, matematiskt föklara alla konstanter.

Eller, inte enbart konstatera att 1 + 1 = 2
Förklara med ord varför.

Nei, det er du som skal forklare dette, hvis du mener ditt livssyn er basert på matematiske formler. :mozilla_laughing:

Og du skal ikke forklare det med ord, men med matematiske formler.

[First Day]

Re: Det ser nok ikke ut til at din tro har noen som helst bakgrunn i matematisk gyldige formler.

Kanske mer än du anar.
Du kan ju börja med att förklara varför solen har 11-åriga cykler och inte bara konstatera att så är fallet.
Solen är som bekant vårt energicentra, därför kan det ju vara aktuellt att börja här.

Eller varför finns det "fasta" cykler i vårt system.

Eller, kvinnliga cykler.

Eller, matematiskt föklara alla konstanter.

Eller, inte enbart konstatera att 1 + 1 = 2
Förklara med ord varför.

Nei, det er du som skal forklare dette, hvis du mener ditt livssyn er basert på matematiske formler. :mozilla_laughing:

Og du skal ikke forklare det med ord, men med matematiske formler.

Jiiipiii........du, har ju en tro.

[BA.]

Jiiipiii........du, har ju en tro.

[kinlas]

Egentlig har jeg en mer agnostisk holdning til dette temaet. Ettersom jeg ikke har opplevd noe paranormalt, mener jeg at man ikke vet hva det egentlig er. De fleste teorier er bygd på frykt fordi folk gjerne vil ha en forklaring på uforklarlige hendelser.

Men som sagt virker mange av teoriene ganske usansynlig. Men sansyn er sansyn, det tar ofte feil..

[First Day]

Jiiipiii........du, har ju en tro.

Sannolikhetsteori och statistik är två intimt sammanhängande vetenskaper som tillsammans går under benämningen matematisk statistik. Det förra ämnet har ett något tvivelaktigt ursprung; det växte långsamt fram för cirka 400 år sedan som en gren av matematiken med syfte att förstå komplicerade hasardspel. Statistik däremot har en mer respektabel samhällsvetenskaplig bakgrund; på 1700-talet uppmärksammades empiriskt att till synes slumpbestämda kvantiteter, som t ex mänskliga livslängder och födelsetal, registrerade i klumpform uppvisar en förvånande stor regelbundenhet och stabilitet. Sannolikhetsmodeller och matematiska lagar kom med tiden att utvecklas till ett kraftfullt verktyg för att förstå de iakttagna regelbundenheterna. Inom naturvetenskaperna utvecklades också med tiden matematiska tekniker för att hantera mätfel på ett rationellt vis, t ex vid astronomiska observationer. :mozilla_smile: I anslutning till massfenomen i t ex gaser och senare kristaller blev sannolikhetsteori också tidigt ett viktigt verktyg.

Idag finns det många ämnesområden där matematisk statistik ingår bland andra huvudkomponenter. Det är lätt att räkna upp välkända exempel: ekonometri, demografi, psykometri, epidemiologi, reglerteori etc. Mindre välkända exempel är statistisk fysik, kemometri och populationsgenetik.

I vetenskapliga sammanhang brukar en slags minimalitetsprincip, den så kallade Occams rakkniv, ofta åberopas. Den säger att mekanismerna som antas generera ett iakttaget fenomen skall, om inget explicit talar däremot, väljas så enkla som möjligt. Typiskt söker man former på matematiska samband mellan olika storheter och värden på konstanter i samband med experimentella eller empiriska studier, som uppfyller enkelhets- och konsistenskrav. Ett problem är då naturligtvis mätmetodernas osäkerhet. För att få exakta sammanhängande förklaringar måste man på ett rationellt vis hantera mindre avvikelser mellan vad man ser och vad modellen förutspår. En generell ansats är då att försöka modellera dessa avvikelser med hjälp av sannolikhetsteori. Experiment­resultaten används därefter till att kontrollera modellantaganden, uppskatta konstanter och förutsäga resultat i nya försök.

De teoretiska grunderna för detta område utgör den gren av statistiken som kallas modellbaserad statistisk inferens. Denna är ett livaktigt forskningsområde där det finns utrymme för många olika, ibland varandra motsägande , kunskapsteoretiska synsätt. Den stora skiljelinjen filosofiskt sett går mellan så kallade Bayesianer, som vill modellera all osäkerhet med hjälp av sannolikhetsteori, och frekventister, som grovt sett inte vill gå så långt utan bara använda slump där det är naturligt med tolkningar av sannolikheter i termer av relativa frekvenser i tänkta försöksupprepningar.

Frekventisterna har alltid dominerat statistikerskrået. Under senare år, när modellstödda statistiska analyser av kraftigt komplexa system, som t ex brusstörda bilder, blivit möjliga, har det Bayesianska synsättet fått en praktisk renässans. Eftersom det Bayesianska angreppssättet också tillåter ett formaliserat utnyttjande av expertkunskap som finns till hands före försöksgenomförandet, har det alltid tilltalat statistikanvändare inom tillämpningsvetenskaper av skilda slag.

Det frekventistiska synsättet dominerar däremot inom områden där objektivitet och opartiskhet är ett starkt krav. Till exempel är de båda frekven­tistiska metoderna statistisk hypotesprövning och konfidensintervall de allra mest brukade statistiska teknikerna vid utvärderingar och jämförelser av medicinska behandlingsmetoder. Även healing kommer i framtiden att utvärderas. Detsamma gäller den förebyggande läkekonsten som framförallt vissa delar av Asien brukar. Där ser man hela människan och fokuserar ej på den åkomma som man gör i I-länderna. :mozilla_wink:

En mot hela den modellbaserade statistiken diametralt annorlunda inferens är möjlig i samband med urvalsundersökningar av populationer av olika slag. Sådana används mycket ofta t ex för att uppskatta andelen sympatisörer med olika partier eller åsikter, för att kartlägga boendeförhållanden i kategorin ensamstående pensionärer, medellönen hos verkställande direktörer i svenska börsnoterade bolag eller liknande frågor av allmänt intresse.

Utgångspunkten brukar då vara att någon välbestämd population vid en fix tidpunkt antas ha individuella väldefinierade åsikter, bostäder, löner etc. Med hjälp av en noga genomtänkt slump­mekanism väljs en del av dessa individer ut och deras förhållanden registreras. Från dessa generaliserar man därefter och uppskattar motsvarande förhållanden i hela den studerade populationen. Möjligheten att kostnadseffektivt kombinera uppläggningen av urvalsförsöket med konstruktionen av de använda skattningsmetoderna är en väsentlig drivkraft för livaktig forskning inom området.

Nya vetenskapsområden uppstår ständigt i kölvattnet på den alltmer
accelererande teknikutvecklingen och den ökade detaljförståelsen av komplexa system av olika slag. Ett aktuellt exempel där såväl sannolikhetsteori som statistik spelar en viktig roll är bioinformatik, som kort kan beskrivas som läran om hur man rationellt skall extrahera , lagra och förmedla detaljerad kunskap om livets processer på cell- och molekylärnivå. :mozilla_wink:

Sannolikhetsmodeller, och i viss mån också statistik, spelar en stark roll i det snabbt expanderande ganska kontroversiella finansmatematikområdet där rationellt handlande (i dubbel betydelse) på de allt snabbare finansmarknaderna står i fokus. Det besläktade ämnet försäkringsmatematik har spelat en viktig roll i den moderna 1900-talsutvecklingen av såväl statistik som sannolikhetsteori.

Som framgår av ovanstående översiktliga beskrivning finns det i ämnet matematisk statistik utrymme för många olika intresseinriktningar. På grund av en alltför liten kännedom om om våra cykler med betoning, "påverkningsbara faktorer rörande samband och funktioner i vårt solsystem" med återverkningar på den mänskliga kroppen står dörren öppen för till synes oändlig forskning. De närmaste 1000-åren kanske vi har kommit en bit på väg i vårt sökande efter parametrar som påverkar vårt leverne. I allt detta börjar vissa forskare också att förstå att vi faktiskt inte är ensamma.

Här är ursprungslänken (för den som är intresserad)
http://www.chalmers.se/sections/forskni ... matematisk

En spännande framtid väntas. :mozilla_wink:

[rhonersen]

[snip]

Usmakelig av deg å plagiere
http://www.chalmers.se/sections/forskni ... matematisk
for å flette inn tekst så det passer ditt syn, uten å oppgi kilden eller dine endringer. Du begrunner heller ikke påstandene dine, du skjuler dem bare in en annens tekst.

Det viser at du ikke fatter det du snakker om, og innlegget ditt viser at du er uærlig.


edit: Endringene som First Day har gjort er vist her: http://xfer9860.sourceforge.net/compare.html

[BA.]

Egentlig har jeg en mer agnostisk holdning til dette temaet. Ettersom jeg ikke har opplevd noe paranormalt, mener jeg at man ikke vet hva det egentlig er. De fleste teorier er bygd på frykt fordi folk gjerne vil ha en forklaring på uforklarlige hendelser.

Men som sagt virker mange av teoriene ganske usansynlig. Men sansyn er sansyn, det tar ofte feil..

De fleste her har et agnostisk syn. Det finnes noen som tror blindt på noe her, men alle andre er agnostiske til spørsmålet.

Vi er bare på forskjellig sted på veien mellom tro og ikketro.

[BA.]

Jiiipiii........du, har ju en tro.

---8<---
I vetenskapliga sammanhang brukar en slags minimalitetsprincip, den så kallade Occams rakkniv, ofta åberopas. Den säger att mekanismerna som antas generera ett iakttaget fenomen skall, om inget explicit talar däremot, väljas så enkla som möjligt.
---8<---

Det er ikke helt riktig.

"Pluralitas non est ponenda sine necessitate"

man skal ikke ha flere antatte (les paranormale) enheter enn nødvendig.

Dette er ikke noe som du ser ut til å basere ditt livssyn på.

[First Day]

[snip]

Usmakelig av deg å plagiere
http://www.chalmers.se/sections/forskni ... matematisk
for å flette inn tekst så det passer ditt syn, uten å oppgi kilden eller dine endringer. Du begrunner heller ikke påstandene dine, du skjuler dem bare in en annens tekst.

Det viser at du ikke fatter det du snakker om, og innlegget ditt viser at du er uærlig.


edit: Endringene som First Day har gjort er vist her: http://xfer9860.sourceforge.net/compare.html

Ja, visst har jag gjort så. :mozilla_smile:
Tar inte du själv ut texter, bilder, diagram etc. som du tycker är bra skrivet och som du samtycker med. Är det inte det som är den globala spridning med hjälp av verktyg som internet.
Ser inget fel med det.
Gör heller aldrig invändningar mot personer eller organisationer som gör urklipp för publiceringar i media.
Ser det istället som ett verktyg där man gör en enorm inbesparing av tid genom att klippa och klistra och lägga till meningar till ett budskap som överensstämmer med din egen uppfattning. :mozilla_wink:

[BA.]

[snip]

Usmakelig av deg å plagiere
http://www.chalmers.se/sections/forskni ... matematisk
for å flette inn tekst så det passer ditt syn, uten å oppgi kilden eller dine endringer. Du begrunner heller ikke påstandene dine, du skjuler dem bare in en annens tekst.

Det viser at du ikke fatter det du snakker om, og innlegget ditt viser at du er uærlig.


edit: Endringene som First Day har gjort er vist her: http://xfer9860.sourceforge.net/compare.html

Ja, visst har jag gjort så. :mozilla_smile:
Tar inte du själv ut texter, bilder, diagram etc. som du tycker är bra skrivet och som du samtycker med. Är det inte det som är den globala spridning med hjälp av verktyg som internet.
Ser inget fel med det.
Gör heller aldrig invändningar mot personer eller organisationer som gör urklipp för publiceringar i media.
Ser det istället som ett verktyg där man gör en enorm inbesparing av tid genom att klippa och klistra och lägga till meningar till ett budskap som överensstämmer med din egen uppfattning. :mozilla_wink:

Men det er ulovlig.

Det hjelper hvis du angir hvem som har skrevet det, ved.f.eks. å legge en lenke til originalartikkelen. Men å sende det ut som om det var ditt eget er brudd på åndsverksloven.

[First Day]

Jiiipiii........du, har ju en tro.

---8<---
I vetenskapliga sammanhang brukar en slags minimalitetsprincip, den så kallade Occams rakkniv, ofta åberopas. Den säger att mekanismerna som antas generera ett iakttaget fenomen skall, om inget explicit talar däremot, väljas så enkla som möjligt.
---8<---

Det er ikke helt riktig.

"Pluralitas non est ponenda sine necessitate"

man skal ikke ha flere antatte (les paranormale) enheter enn nødvendig.

Dette er ikke noe som du ser ut til å basere ditt livssyn på.

Beror helt på vilka fenomen som är objektet.
Det som är enkelt för dig behöver inte betyda att det är detsamma för mig och tvärtom.
När det gäller paranormala fenomen/existenser så har du ju redan en förutfattad uppfattning som ingen åtminstone här på para har lyckats påverka. Det verkar som att du inte kan tro på människors berättelser och ser endast vetenskapliga bevis som trovärdiga. Vilket naturligtvis inte är något fel. Det skapar något som kallas för konversation och debatt. :mozilla_smile:

"Utan Kaos kan aldrig Ordning bildas och med tillförande av harmoni bibehålls en utvecklingsbar ordning. Sen inträffar det oförutsägbara där kaoset sprider sig. Det här ser vi praktiskt varje år på vår egen planet."
Den enda positiva aspekten är att kaoset oftast är av liten omfattning där ordningskrafter succesivt stabiliserar en återgång.

Vad som inträffar vid nästa cykel återstår att se (2012). Du har ju redan din uppfattning klar av vad jag förstår och jag har min.

[BA.]

Det er ikke helt riktig.

"Pluralitas non est ponenda sine necessitate"

man skal ikke ha flere antatte (les paranormale) enheter enn nødvendig.

Dette er ikke noe som du ser ut til å basere ditt livssyn på.

Beror helt på vilka fenomen som är objektet.

Nei. Ochams Razor er slik jeg siterte det.

"Pluralitas non est ponenda sine necessitate"

Det er ikke avhengig av noe. Det betyr det samme uansett hvilke fenomen du tenker på. "man skal ikke ha flere antatte (les paranormale) enheter enn nødvendig"

Det som är enkelt för dig behöver inte betyda att det är detsamma för mig och tvärtom.

Jeg snakker ikke om hva som er enkelt, men hva Ochams Razor sier. Hvis du inkluderer unødvendige paranormale fenomener, som hjelpere, gud, ånder, aliens e.l. i ditt livssyn, så baserer du ikke ditt livssyn på denne regelen.

När det gäller paranormala fenomen/existenser så har du ju redan en förutfattad uppfattning som ingen åtminstone här på para har lyckats påverka. Det verkar som att du inte kan tro på människors berättelser och ser endast vetenskapliga bevis som trovärdiga. Vilket naturligtvis inte är något fel. Det skapar något som kallas för konversation och debatt. :mozilla_smile:

Nei. Det er ikke jeg som har en forutintatt mening. Jeg tror i utgangspunktet på historiene, men tror ikke at historiene har paranormale årsaker. Jeg ser etter helt normale årsaker som ikke innebærer paranormale (ponenda) årsaker. Det er den som først tenker på paranormale fenomener, som har en forutintatt holdning til fenomenet. De undersøker ikke alle alternative muligheter for å bruke Ockhams Razor på alternativene.

"Utan Kaos kan aldrig Ordning bildas och med tillförande av harmoni bibehålls en utvecklingsbar ordning. Sen inträffar det oförutsägbara där kaoset sprider sig. Det här ser vi praktiskt varje år på vår egen planet."
Den enda positiva aspekten är att kaoset oftast är av liten omfattning där ordningskrafter succesivt stabiliserar en återgång.

Vad som inträffar vid nästa cykel återstår att se (2012). Du har ju redan din uppfattning klar av vad jag förstår och jag har min.

Jeg har selvfølgelig en oppfatning, og den er basert på hva vi vet, og på hva vi ikke vet. Vi vet ingenting om framtiden, men vi vet noe om Nibiru, og Planet X og Eris osv. Vi vet også endel om Mayakulturen og deres kalendre, og ingenting tilsier at det skal skje noe spesielt i 2012.